Igår hände det.
Jag fick tillbaka mitt manus från manusbearbetning*.
Det var läskigt, pirrigt och befriande.
Men.. jag är något på spåren.
Boken har outnyttjad potential.
Världen, karaktärerna och miljöerna fungerar. Och mitt korta rytmiska språk har energi.
Men… det saknas konflikter. Manuset är för snällt. Det behöver bli råare – nu tappar det energi. Läsaren måste känna mer när den läser. Det behövs en känslomässig bergochdalbana. Mer ups and downs.
Manuset ”surfar på ytan”. Konflikterna finns där men jag fördjupar de inte.
Det första min sambo sa om kritiken var: “Jag är inte förvånad… du är ganska konflikträdd”.
Och ja det är jag. Så nu får både jag och mitt manus utvecklas. Lära mig att jobba med konflikter, ta konflikter och göra det mer spännande. Jag har nog varit för snäll mot mina karaktärer – de behöver få kämpa mer.
Jag har redan fler idéer på större och mindre motsättningar som mina karaktär får brottas med.
Så omskrivning nummer 7 börjar nu och målet är att det ska vara klart innan april är slut och att jag då kan skicka iväg det.
Att skriva en roman kräver tålamod sa coachen till mig – och ja det håller jag med om. Så nu ska jag ta detta projekt i hamn.
* Manusbearbetning i mitt fall har inneburit att coachen läst mitt manus. Kommenterat kapitel för kapitel och gett betyg och kommentarer på helheten. Pekat ut styrkor och brister. Detta utan att korrekturläsa och fokusera på hur texten kan bli bättre. Kommer fördjupa detta i ett inlägg längre fram.